Vi som känner oss kränkta av att Björn Gustafssons är för blond, för oskuldsfull, för rolig och för ordningssam. Kränktheten kommer sig ur att han gör allt detta för hårt. För hårt nischat. Samt att vi gillar modeord.
Vi lever numer konstant med den molande känslan av att Björn Gustafsson är för lik en själv, den där kompisen, släktingen, arbetskamraten eller nån annan betydelsefull människa i ens vardag vars integritet man värnar om.
Vi vill kunna gå på stan utan att folk bedömmer ens blondhet utifrån Björn Gustafssons hårsvall.
Vi vill kunna dra ett skämt där vi låtsas att vi är göteborgare, som inte pratar så mycket göteborska, UTAN att bli sedda som dåliga Björn Gustafsson-imitatörer.
Vi vill kunna dricka läsk på krogen utan att få menande bartenderblickar som säger ”So you think you can be like Bjorn Gustafsson”
------------------------------------------------
Överkukun har Ordet:
Som allsmäktig teambuilder så vill jag göra ett förtydligande om att skapandet av den här gruppen inte har med hat eller avundsjuka mot Björn Gustafsson att göra.
Björn Gustafsson har begåvning och gör vissa roliga saker. Inget snack om saken.
Om man kollar på standup-Sverige idag så är det en relativt etablerad/stadig grupp människor i åldern +30. Många av dom har levererat bra i många år bakåt och fortsätter att ha bra material.
Problemet är att det sista halvåret har vuxit fram en masshysteri kring Björn Gustafsson iom all exponering under Melodifestivalen.
Hysterin får mig att tänka på dagsländorna inom Popstar och Idol. Jag hoppas varken för humor-Sverige eller Björn att det blir en sån utveckling. Inga konstigheter med att Björn Gustafsson tar en sån guldchans att medverka i en så stor produktion. Jag hade dock velat se lite mer tanke bakom hans tv-tid. Sjunga på franska och köra Youtube-beatbox. Det är lite sisådär halvknackligt kan jag tycka. Det kanske passar på släktmiddagarna i familjen Gustafsson. Men ja...
I en chatt på dn.se med Magnus Betnér så fick han frågan vad han tycker om Björn Gustafsson. ”Han är rolig, men inte såå rolig”, var hans svar. Det är väldigt prick på spiken, anser jag.Magnus Betnér framhäver dock att han ändå anser att det är positivt med att fler folk får upp ögonen för Sveriges standupklubbar rent allmänt iom Björn Gustafsson.
Som avslut så hoppas jag att Björn Gustafsson lyckas med att stadga sig i Sveriges humorelit i mer avseenden än att köra klassens ”Roliga timmen”-grejer.
/DS, stol nr13
torsdag 24 april 2008
onsdag 25 april 2007
Bort med den där skulden samt lite tyskt zoosnack
Stockholms kollektivtrafik får mig att tänka på en djurpark. Djuriska beteende växlas med apatiska miner.
Som när folk ska byta från gröna linjen till röda linjen på T-Centralen genom att springa typ 7-8 meter från ena tunnelbanan till den andra som är inne på samma perrong. Som idag såg jag en kvinna som slog sig rejält när hon hoppade in i dörrar som stängdes. Aldrig sett nån satsa så hårt så sent i stängningsskedet men in kom hon. Inte såg hon nöjdare ut för det.
Det fick mig att tänka på gamla ”Fångarna på fortet”
Satsa stort för att vinna några till guldpengar. Satsa hårdare in i stängande tunnelbanedörrar för att tjäna fem minuter. För vad är några hungriga tigrar eller en spricka i armen mot guldpeng och guldtid!?
”Malou, släpp ut tiiigrarna!”
Sen tänkte jag på vad fel det kan bli med sånt där hårgrejs som har bivax i. I marknadssynpunkt så är det ju oftast bäst att marknadsföra saker genom vad det är. Typ vatten marknadsförs och säljs oftast som vatten, bensin marknadsförs och säljs som bensin, skräpmat marknadsförs och säljs som skräpmat mm
Problemet är ju bara när produkten ”Bivax” ska marknadsföras i Tyskland. Där dom älskar att lägga till L till ord och saker. Ja, ni förstår ju själva... ”Ein Bilvax und ein Öl, bitte”
Fader Fouras såg allt lite pilimariskt tysk ut... Har jag alltid sagt!
Sen gillar jag verkligen 3:s Stureplansdivision. Mobilgrejs och fik. Genie in a bottle, typ.
Dessutom är jag skeptisk till bloggandet eftersom jag knappt orkar läsa sånt själv och jag vet att jag mest bara skriver schvammel. Därför en testperiod på 2 månader...
/Bloggvärldens lille Knut
Som när folk ska byta från gröna linjen till röda linjen på T-Centralen genom att springa typ 7-8 meter från ena tunnelbanan till den andra som är inne på samma perrong. Som idag såg jag en kvinna som slog sig rejält när hon hoppade in i dörrar som stängdes. Aldrig sett nån satsa så hårt så sent i stängningsskedet men in kom hon. Inte såg hon nöjdare ut för det.
Det fick mig att tänka på gamla ”Fångarna på fortet”
Satsa stort för att vinna några till guldpengar. Satsa hårdare in i stängande tunnelbanedörrar för att tjäna fem minuter. För vad är några hungriga tigrar eller en spricka i armen mot guldpeng och guldtid!?
”Malou, släpp ut tiiigrarna!”
Sen tänkte jag på vad fel det kan bli med sånt där hårgrejs som har bivax i. I marknadssynpunkt så är det ju oftast bäst att marknadsföra saker genom vad det är. Typ vatten marknadsförs och säljs oftast som vatten, bensin marknadsförs och säljs som bensin, skräpmat marknadsförs och säljs som skräpmat mm
Problemet är ju bara när produkten ”Bivax” ska marknadsföras i Tyskland. Där dom älskar att lägga till L till ord och saker. Ja, ni förstår ju själva... ”Ein Bilvax und ein Öl, bitte”
Fader Fouras såg allt lite pilimariskt tysk ut... Har jag alltid sagt!
Sen gillar jag verkligen 3:s Stureplansdivision. Mobilgrejs och fik. Genie in a bottle, typ.
Dessutom är jag skeptisk till bloggandet eftersom jag knappt orkar läsa sånt själv och jag vet att jag mest bara skriver schvammel. Därför en testperiod på 2 månader...
/Bloggvärldens lille Knut
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)