Bort med den där skulden samt lite tyskt zoosnack

Stockholms kollektivtrafik får mig att tänka på en djurpark. Djuriska beteende växlas med apatiska miner.


Som när folk ska byta från gröna linjen till röda linjen på T-Centralen genom att springa typ 7-8 meter från ena tunnelbanan till den andra som är inne på samma perrong. Som idag såg jag en kvinna som slog sig rejält när hon hoppade in i dörrar som stängdes. Aldrig sett nån satsa så hårt så sent i stängningsskedet men in kom hon. Inte såg hon nöjdare ut för det.

Det fick mig att tänka på gamla ”Fångarna på fortet”

Satsa stort för att vinna några till guldpengar. Satsa hårdare in i stängande tunnelbanedörrar för att tjäna fem minuter. För vad är några hungriga tigrar eller en spricka i armen mot guldpeng och guldtid!?


”Malou, släpp ut tiiigrarna!”


Sen tänkte jag på vad fel det kan bli med sånt där hårgrejs som har bivax i. I marknadssynpunkt så är det ju oftast bäst att marknadsföra saker genom vad det är. Typ vatten marknadsförs och säljs oftast som vatten, bensin marknadsförs och säljs som bensin, skräpmat marknadsförs och säljs som skräpmat mm

Problemet är ju bara när produkten ”Bivax” ska marknadsföras i Tyskland. Där dom älskar att lägga till L till ord och saker. Ja, ni förstår ju själva... ”Ein Bilvax und ein Öl, bitte”


Fader Fouras såg allt lite pilimariskt tysk ut... Har jag alltid sagt!


Sen gillar jag verkligen 3:s Stureplansdivision. Mobilgrejs och fik. Genie in a bottle, typ.


Dessutom är jag skeptisk till bloggandet eftersom jag knappt orkar läsa sånt själv och jag vet att jag mest bara skriver schvammel. Därför en testperiod på 2 månader...


/Bloggvärldens lille Knut